Barnkonventionen

Målet med barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, är att ge alla barn, oavsett bakgrund, rätten att bli behandlade med respekt och att få göra sina röster hörda. Dessutom klargör den vilka rättigheter alla barn i hela världen har.

Vad är barnkonventionen?

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som klargör vilka rättigheter alla barn i hela världen har. Den fungerar som grunden för vårt arbete med att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.

Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Vidare säger den också att staten har ett ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.

Vad innehåller den?

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Trots att de är alla lika viktiga och utgör en helhet, finns det fyra grundläggande principer som du alltid ska följa när det handlar om frågor som rör barn:

Alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2).
Tänk på barnets bästa vid alla beslut som rör barn (artikel 3).
Alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6).
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad (artikel 7).

Sen när gäller barnkonventionen?

En enhällig generalförsamling i FN antog konventionen den 20 november 1989. Den trädde sedan i kraft den 2 september 1990.

I Sverige blev barnkonventionen lag 2020.

Var gäller konventionen?

196 länder har skrivit under och lovat att följa reglerna i barnkonventionen. Dock är USA det enda land som fortfarande inte formellt godkänt den.

Vem ser till att länderna gör vad de lovat?

UNICEF:s har som uppgift att arbeta för att alla länder följer det som står i barnkonventionen. Dessutom ska länderna som skrivit under konventionen vart femte år rapportera om vad de gör för att tillgodose barns rättigheter till FN:s barnrättskommitté.

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen består, som vi tidigare nämnt, av 54 artiklar.

Nedan presenterar vi dem i en förkortad version som inte tar upp alla konventionens artiklar. För den fullständiga texten kan du läsa barnkonventionen i sin helhet hos UNICEF.

Artiklarna i barnkonventionen i korthet

1 Ett barn – det är varje människa under 18 år.

2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete.

6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.

7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.

9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.

10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

12–15 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.

18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet.

19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.

20–21 Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar.

22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person.

23 Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.

24 Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård.

28–29 Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred , tolerans och vänskap mellan folken.

30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid.

32 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.

33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika.

34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras.

37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj.

38 Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl.

39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna.

42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn.

43–45 Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN.

46–54 Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas.

Tilläggsprotokoll till barnkonventionen

Ett tilläggsprotokoll har samma juridiska status som en konvention och är juridiskt bindande för de stater som har ratificerat dem. Ratificering innebär att landets regering formellt godkänner dokumentet, ofta efter godkännande av parlamentet eller annan lagstiftande församling.

Därför är det först efter ratificering som landet är juridiskt bundet att följa de regler och skyldigheter som står i konventionen eller fördraget.

För närvarande finns det tre tilläggsprotokoll till barnkonventionen:

Det första behandlar barn i väpnade konflikter.
Det andra handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.
Det tredje ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté.

Vad innebär tilläggsprotokollen?

FN ansåg att det var viktigt att komma med separata, mer detaljerade protokoll angående barn i väpnade konflikter, handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Av denna anledning antog FN:s generalförsamling de två första tilläggsprotokollen i maj år 2000.

Det tredje tilläggsprotokollet blev antaget av FN år 2011. Som ett resultat får barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter blir kränkta och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.

Tilläggsprotokollen i Sverige

De två första tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter, handel med barn, barnpornografi och barnprostitution, är ratificerade av Sverige.

Men Sverige har ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet. Därför finns det idag ingen officiell översättning till svenska.

Vad händer med det tredje tilläggsprotokollet?

Den svenska regeringen har tillsatt en utredning som ska se över barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter. För detta har man utsett Anita Linder, lagman vid kammarrätten i Stockholm, till särskild utredare.

Utredningen, som kom den 23 augusti 2023, finns att läsa hos Regeringskansliet och heter ”Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen” (SOU 2023:40). Vi från nätverket svarade på remissen av betänkandet.

Glada pojkar som håller om varandra och skrattar utomhus

FN:s barnrättskommitté

Länderna som skrivit under barnkonventionen ska vart femte år rapportera till FN:s barnrättskommitté om vad de gör för att tillgodose barns rättigheter.

FN:s barnrättskommitté eller barnrättskommittén (engelska Committee on the Rights of the Child, CRC) är ett organ inom Förenta nationerna och består av 18 personer. De stater som antagit barnkonventionen nominerar och väljer vilka som ska ingå i barnrättskommittén.

Dessa personer är experter med erkänd sakkunskap och ska agera i egenskap av sig själva. Experterna granskar ländernas rapporter och ger kritik. Dessutom har experterna hjälp av UNICEF, som finns med som rådgivare.

Civilsamhällets alternativa rapporter

UNICEF leder också arbetet i Sverige med den alternativa rapport som civilsamhället har möjlighet att skicka in till barnrättskommittén.

Nedan kan du hitta dessa alternativa rapporter och rekommendationer från barnrättskommittén till Sveriges regering.