Stunning piace of cake, passionate music, a bottle Semenax side Tried semenax of wine, yummy meal, magnificent significant other, lengthy Vigrx safety Vigrx sucks gazes, afraid shrug, looks like really like is incorporated VolumePills Hair volume pills

Alternativrapporter

Memorandum

PM som skickades till Barnrättskommittén i december 2014

Memorandum The NGO Network

Alternativrapporter

Var femte år skickar vi en Alternativrapport till FN:s Barnrättskommitté. Alternativrapporten baseras på hearingrapporterna. Syftet med Alternativrapporterna är att lyfta upp barn och ungas egna åsikter och visa på de brister som finns i Sverige kring frågor som rör barns rättigheter.

Våra alternativrapporter

Alternativrapporten 2013

Alternativrapporten 2008

Alternativrapporten 2004

Barnrättskommitténs rekommendationer till den svenska regeringen

Barnrattskommitten2009

Nätverket för Barnkonventionens möte med Barnrättskommittén våren 2009. Nätverkets unga representanter Omar, Amalia och Seline har alla skrivit en kort text om hur de upplevde mötet med Barnrättskommittén.

P1050923

Amalia, Seline, Omar och Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg i Geneve i februari 2009.

Omar Akkache, 17 år, Helsingborg

Genève resan för mig var en väldigt viktig del i mitt vanliga arbete. För första gången satt jag där tillsammans med två jämnåriga ungdomar och diskuterade tillsammans med en så fruktansvärt grym kommitté, om hur dåligt inflytande barn och unga har i det Svenska samhället, i skolan och framförallt deras egna utveckling. Idag finns det kommuner som inte har något forum för barn och unga som dem kan vända sig tillbaka till och prata ut eller bara kunna känna stöd, vissa kommuner har 2 års kö tid till barn och ungdoms psykiatri, barn och ungas psykiska ohälsa växer med stormsteg och allt fler unga klarar inte av kraven som vårt sjuka samhälle ställer på oss. Många barn och unga kan inte sina rättigheter idag, och det försvårar saken att kunna kräva sina rättigheter.

Det kändes väldigt bra och tryggt att få träffa denna kommitté som verkligen lyssnade på oss, och tog vara på våra åsikter. Idag kan jag känna att många makthavare inte tar barn och ungas åsikter på allvar. Känslan man får av att ens ord betyder något, den känslan får man inte som ung många gånger idag!

Mötet med kommitté och alla övriga makthavare som vi träffade under resan var väldigt givande och diskussionsrika. Vi fick exempelvis höra hur den Svenska representanten för mänskliga rättigheterna kom ditt han är idag, något som fick mig att bli inspirerad och ännu mer pepp på engagemang.

Jag föredrar och hoppas att många unga utgår från rekommendationerna som FN:s barnrätts kommitté gav till den Svenska regeringen, som material och press på olika makthavare. Vi måste sätta högre press på den Svenska regeringen för att barnkonventionen ska börja efterlevas, tänk därför på att: ”TILLSAMMANS ÄR VI STARKA”.

Omar Akkache
17 år Helsingborg

Amalia Aspelund, 16 år, Lund

”Att få möjligheten att möta FN:s barnrättskommitté har varit en ovärderlig upplevelse och erfarenhet som jag svårt kommer att glömma. Tillsammans skapade vi ett internationellt kontaktnät med likasinnade organisationer och fick möjlighet att utbyta idéer och metoder för att utveckla arbetet för barns rättigheter i Sverige, såval som i övriga världen. Vistelsen i Genève gav mig även insikt om hur FN som organisation fungerar och därmed hur individer och organisationer kan influera dess arbete.

Men det jag finner mest faschinerande är att ta del av hela processen, vilket har sträckts alltifrån att planera hearingar, bemöta media och diskutera komplexa problem med experter. Att få bevittna hur ett nio år gammalt barns åsikt speglas i FN:s barnrättskommittés rekommendationer är både ett bevis på den enskilda individens kapacitet att påverka, ung somgammal, såväl som Nätverket för Barnkonventionens importans för barnrättsarbetet i Sverige.”

Seline Gavell, 15 år från Arvika

Jag hade turen att vara uttagen att åka med till FN:s Barnrättskommitte i Genéve, som ligger i Schweiz, för att vara med och representera barn och unga från Nätverket Barnkonventionen (via Familjevårdens centralorganisation, FaCO) på FN:s barnrättskommittés möte med frivilligorganisationer (NGO) från Sverige. Det var två andra ungdomar och jag som åkte ner från Sverige för att delta. De andra två var Omar och Amalia som representerar Rädda barnen respektive Hem och skola.

FN:s barnrättskommittés möte ägde rum på en onsdag och det var vår organisation och fyra andra organisationer från Sverige. (Hela barn, Ecpat, Unicef och en till som jag glömt.) Alla fick hålla var sitt tal om vad vi tyckte var viktigt att tänka på och sedan granskade kommittén våra tal och ställde frågor till oss om det de var nyfikna på att få höra lite mer om.

Jag pratade om familjehem och alternativ omvårdnad medan de andra två ungdomarna, Amalia och Omar, pratade om barn och ungas inflytande i samhället och skolor och hur man kan jobba med att sprida informationen om barnkonventionen, eftersom många inte vet om vad som står i barnkonventionen idag i Sverige.

Efter att mötet var slut fick vi som var under 18, dvs vi tre ungdomar från Sverige, ett ensamt möte med kommittén för att kommittémedlemmarna ville ha barnperspektiv och direkt från oss få veta vad som vi ansåg var viktigast och så våra önskemål inför mötet med utfrågningen av regeringen som ska ske i maj.

De frågade oss hur BRIS och liknande hjälp- och stödorganisationer fungerade och om dom gör till någon nytta, hur långa väntetiderna är och om det finns många ungdomar som mår dåligt av olika sorters stress (exv från skolan och hemmet).

Kommittén frågade mig hur många barn och unga det finns som är placerade i familjehem och varför de kommer och bor i familjehem d.v.s. varför de inte kan bo kvar hemma. Enligt min åsikt så kom dom flesta frågorna om familjehem eller i alla fall kring det ämnet och det gjorde att det kändes som mitt tal gjorde mest intryck och det hoppas jag utvecklas till att dom tar upp mina frågor med den svenska regeringen på utfrågningen!

Jag tyckte hela upplägget med planeringsmöte, förberedelserna inför mötet, resan osv. var väldigt bra organiserat!

Andra resan i maj

Sista veckan i maj var det dags för regeringens utfrågning av/med FN:s barnrättskommitté, då kommittén granskat Sveriges officiella rapport till FN. På mötet var jag, Amalia och Omar närvarande igen för att höra om några av våra frågor som vi ställde i vintras särskilt togs upp på FN:s barnrättskommittés utfrågning av Sverige.

Det var roligt och spännande och mycket erfarenhetsrikt att vara närvarande och höra hur kommittén hade tagit till sig det vi berättat på förra mötet och att de ställde många av våra frågor! När vi var i Genève på första resan hade jag inte så höga förväntningar på att de skulle fråga något av det vi sade att vi funderade på, eftersom det var min första gång att medverka i ett sådant här projekt och faktiskt trodde att det jag sa inte skulle betyda så mycket. Men nu när jag hört och varit med på regeringens utfrågning så är jag väldigt glad och stolt över att fått bidra med något som är viktigt.

Utfrågningen av den svenska regeringen höll på en hel dag med bara några korta raster och jag är glad att jag bara var åskådare för de svenska representanterna verkade använda rasterna till att få fram svar på kommitténs frågor och inte till att äta, fika eller bara vila huvudet. Den här gången var vi många NGO:s (frivilligorganisationer) men även en del schweiziska universitetsstudenter som tydligen hade den svenska utfrågningen som en del av sin utbildning. Själv var jag tyvärr sjuk och hade lite svårt att hinna med ibland när de pratade engelska så fort (jag var tyvärr inte så pigg i huvudet som jag borde varit).

Jag har lärt mig många nya saker och fått en inblick i hur andra länder jobbar med barnkonventionen och hur den följs där. Jag är särskilt stolt över att Sverige var ensamt land att ha ungdomar under 18 år med inför utfrågningen (förutom Bangladesh som hade en tonåring). Roligt nog så ansåg de, dvs Barnrätts kommittén, att vår (Nätverket för Barnkonventionens) ministerhearing i november varje år var något för andra länder att ta efter. För det är de frågor som ställts där av mig och andra svenska ungdomar de senaste åren som var grunden till de frågor vi ställde i Genève och givetvis vår alternativrapport. Dessutom har jag lärt mig massor om Sverige som INTE finns med i Samhällskunskapen! Jag skulle gärna åka igen om jag kunnat, men jag är tyvärr för gammal nästa gång vi ska ha en svensk utfrågning igen.

Seline Gavell, 15 år